Lycka är en enbent pall

Om jag ramlar in i din famn och stannar där en stund
Begraver mitt ansikte mot din mjuka hud
Kramar mina armar om dina axlar
Om jag vinner dina läppar och får ditt hjärta i min hand
Det är en seger så tillfällig och instabil
För du är lik vinden och stormen och alla vilda forsrar tar du vidare ett ögonblick senare
Att jag knappast kan känna mig lycklig för att ha dig här
För snart är du förbi och snart är du borta
Ändå är det så
Att du ger mig något jag hoppas på och något jag vill tro på
I hela din diffusa varelse finner jag något stabilt att landa på och ta vara på
Jag vet att du är mig till låns och att jag har vetat det hela tiden
Men nu faller jag rakt ner i dena armar och möts av din blick och jag kan inte bärga mig
Att jag faller för dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0