this is the second one
men jag har ingen aning om varför. mitt liv är en salig röra, det är hopplöst irriterande. jag är trött på precis allting just nu känns det som.
jag har en fast punkt, och det är du.
snälla, kan jag få luta mot dig
vila min panna mot ditt bröst
blunda och höra ditt hjärta slå
känna dina andetag blåsa liv i min själ på nytt
jag vill ha din värme i mig
veta att du för alltid kommer att vara här
vad som än händer i mitt liv
hur många motgångar jag når
hur många gånger jag än kommer att falla ner igen
jag förbjöd mig själv för så länge sen
låt dig aldrig bli beroende av något eller någon
jag har hållt fast vid det
inte låtit någon komma mig in på livet
rädd att allt ska vara onödigt
att det ändå kommer gå till spillo
jag är rädd för jag vill hålla fast i dig
låta dig vara kvar här länge
jag är rädd
det är det jag är
jag är rädd
rädd
jag är så hopplöst förälskad att jag skrämmer mig själv
är du nöjd med ditt liv och tillvaro?
finns det inget rungande ja på den frågan så är det något fel
hej.
xo
clear now
min lilla blogg ska bli återanvänd nu. ska försöka skriva här så ofta det går, men det får man ju se hur det blir med den saken. anyway.
jag är glad.
allting är tillbaka i sitt rätta nu. eller tillbaka är det förresten. ingenting är direkt sig likt om man nu ska jämföra med innan. det är lite hullerombuller, men på ett bra sätt. det kretsar nu omkring mig istället för att jag ska kretsa runt allting som en annan trasdocka. jag landar stadigt med fötterna på jorden, äntligen har jag hittat en fast punkt i tillvaron att luta mig emot och pusta ut. kanske för att det är sommar, kanske för att det är lov, kanske många andra grejer också.
jag tackar det ljuvliga som låter mig göra detta.
idag har vi städat akvariumet och nu på kvällen gick jag en runda på markerna. jag är redo att flytta nu.
xo
