Världen går under när vi ser på

Om jag som en vacker dag
öppnar dörren och går ut
i en värld full av hat och vackra rosor
kommer jag någonsin vända om
 
Jag letar efter välmening och lycka
Men finner smärtan i att behöva
min oskyldiga själ trasar sönder
under trycket av allt det svarta
allt det onda
allt det välsmakande vansinniga
 
När jag ser allt det här framför mig
är jag inte orörd och vacker
utan svärtad i kanten av det vansinniga
jag med många rosa drömmar
tappade allt och stängde dörren till det vackra
Det finns inget vackert och allt är outhärligt
 
Jag gräver ner mig i köttets lustar
vältrar mig i det ytliga och polerade
Jag håller mitt huvud klart och rent
men själen går inte att rädda

RSS 2.0