Slocknad eldstorm

All min eld har slocknat
Det är bara aska kvar
Ur detta kommer det något nytt
Men nu är jag bara bränd och skadad
 
Det är tomt och det är tyst
Och jag har svårt att se vad som kan ske
Jag vill vila i detta eko av ensamhet
och andas min egen luft
 
Så mycket ljus som inte längre finns
Så mycket energi som har slutat ge
Tomt och platt
Svag och blek
Ingenting kvar av den eld jag haft
Ingenting kvar av det jag har haft

Som om natten tog slut och ett vakuum tog vid

Fryser och frossar och kyler inuti
Det tar inte stopp och det har inget slut
Jag kippar efter andan men får ingen luft
Jag gnuggar mina ögon men ser inte ett dryft
Det ringer i mina öron, en ständigt sus i trumhinnan

Jag vet vad det är men jag kan inte stoppa
Det är enkelt att tänka logiskt
Men det är svårt att sluta vara rädd

Rädd för ensamhet skräckslagen för tystnaden
Vad händer med mig när ingen ser
Var tar alla vägen när jag bestämmer mig för att stanna

Jag hör era steg de är rytmiska och de är på väg
Era röster ropar ut skratten klingar genom natten
Er energi når mig men jag är inte där
Jag är ingen del i något jag är en ensam sak
Jag är en bit ur ett pussel som inte finns

Jag fryser och jag spricker snart
Jag jagade dig i ett år min älskade
I månader följde jag dina spår och trånade efter din närhet
Nu är du borta men du är ändå här
Jag ser dina ögon och jag vet vad jag vill
Men du är onårbar
Och jag har svårt att nå fram

Vem är jag när ingen ser
När du slutar se mig så är jag bara jag
Allt det som brann har slocknat och nu är det bara jag
Jag i mitt skal

RSS 2.0