Jag är parallell
Namnlösa ansikten som fladdrar förbi
Jag ser dig i vimlet men hinner inte fram
Alla ljuger och allt är på låtsas
Vi bygger våra liv i armarna på någon annan
Släpper de taget rämnar min värld
Inget är på riktigt, du är på låtsas
Vi blinkar mot varandra och ler glatt
Vänder jag ryggen har du redan gått
Det omöjliga blir helt logiskt
När blir två fel ett rätt? När blir den eviga längtan ett evigt väntande? När blir spenderad tid slösad tid?
