crossing

jag vet. nu vet jag precis vad det är. just vad det är som ligger o gnager i min mage, som tär ett hål i mitt huvud, som rör sig runt i min kropp och gör mig sömnlös om natten. det är du, din existen får mig att gråta och din varelse ger mig kväljningar och allt som jag har svalt och blundar för når upp till kanten och hotar med att svälla över. var gång jag väter mitt ansikte med tårar tänkar jag på dig och på alla de chanser jag kunde ha tagit med dig men som endast gick till spillo för så många olika saker. jag vägrade svälja min stolthet, jag gör det fortfarande inte. jag hatar att jag är så avundsjuk att jag kräks var gång jag hör hur välmående du är, hur duktig du är, hur bra du utvecklas. jag vill aldrig se dig, jag önskar att jag slapp. du får mig att vända allt som kan påminna om dig ryggen. jag vill blunda för att som är du du du du. jag kan inte påstå att jag hatar dig för det gör jag inte. men jag älskar dig inte.
jag kräks och gråter för din skull. jag är så trött att jag aldrig vill gå upp för din skull. jag är så avundsjuk att jag skulle stanna i sängen hela dagen och bara blunda endast för din skull. jag är så trött jag bara vill göra upp en gång för alla. det är för din skull jag är arg och biter åt alla som kommer för nära. jag önskar att någon förstod men ingen verkar kunna. för hu ska de kunna förstå hur en häst påverkar en hela tillvaro så enormt mycket?