those colourful eyes

jag har länge hoppats på en lösning. jag har länge trott lösningen fanns hos alla andra. jag hade hoppats att det skulle lösa sig med att flytta hit, jag trodde att ni skulle bli lösningen, jag trodde det skulle lösa sig när började jag älskar dig, jag trodde benjamin min vän var min lösning, jag trodde det skulle räcka med det jag trodde det skulle bli bra nu.

det är det inte.

jag är trött. jag orkar inte längre. jag är nere, less, trött.
kanske är jag bara skoltrött. nog att det är. nog att 10 år i skolan sätter sina spår att man till slut inte orkar längre. men jag har aldrig stått ut, jag har alltid tagit alla slag, jag har vänt det mesta till något positivt, sett mina betyg som något jag kan fixa till.
det gör jag inte längre. jag kan inte. jag orkar inte hålla lågan upp. nog att jag bara är skoltrött.

så. punkt.

jag trodde att allt hade en lösning, att ni skulle hjälpa mig. när ni inte gjorde det stod jag handfallen. det gör jag ännu men jag vet att jag inte längre kan söka hjälp hos andra.

nu är jag arg. tack till mig själv.

xo

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0