crossing

det går uppåt för allting, känns det som. låter som om jag är västra egoisten, för jag vet att många i min omgivning mår kanske inte hundra just nu. även jag har haft en sån period under en längre tid nu. jag nådde verkligen botten, så dåligt har jag nog aldrig mått innan.
men nu är det på väg uppåt igen och kanske även om jag inte mår så bra som jag en gång gjorde så slipper jag alla tankar som snurrar i skallen tusen gånger om dagen. om och om igen och hur blir man av med något som trycker på repeat av sig själv?

det känns i luften att vi går mot ljusare tider, att allting kommer visst att lösa sig efter hand och att man ska inte ha så bråttom att gräva ner sig i allt för djupa diken.
kanske är det jag som bara haft en bra dag, kanske är det så att tankar nu äntligen börjar lämna mig ifred, kanske är det så att jag slutligen har fått något att längta efter; den underbara våren som är på ingång.

vintern gjorde alla så himla trötta och slutligen, efter en viss punk orkar man inte mer.