now eccentric
what have I done?
som en vind svepte det över mig. att precis som innan blundar jag fortfarande. Jag vågar inte se eller inse. Jag trodde det var annorlunda nu, jag har vuxit upp och insett. men nej. jag håller så gärna kvar vid det gamla att jag inte ser vad det här. Jag kramar min älskade så hårt att jag stryper den.
what have I done?
allt silas genom mina fingrar och försvinner ut i stoft. borta. tider förändras men jag har ännu inte insett att även jag har gjort det. Jag kommer aldrig vara den samma som jag var igår. Glöm mig för jag vågar inte komma ihåg dig. ditt minne bränner mina drömmar, det sliter i mitt bröst och min själ vandrar ännu rotlös.
what have I done?
detta är inte om dig. det handlar inte om er. det är bara jag som är huvudpersonen i min egen pjäs. mitt eget hopplösa manus, jag skulle riva det i stycken om jag inte visste att ditt namn vilade mellan raderna. Jag önskar jag vågade flyga med dig igen. Att jag hade orken att låta dig vara fri och släppa efter. Jag älskar dig men du har gjort mig rädd. Din karaktär är så stark att jag är rädd för dig. jag har blundat för länge och jag kommer vända mig i sömnlöshet den dag du lämnar oss. men jag vågar inte.
call me back
/xo
ps.
till tonerna av Nick Cave & Warren Ellis flödar mitt minne fritt
som en vind svepte det över mig. att precis som innan blundar jag fortfarande. Jag vågar inte se eller inse. Jag trodde det var annorlunda nu, jag har vuxit upp och insett. men nej. jag håller så gärna kvar vid det gamla att jag inte ser vad det här. Jag kramar min älskade så hårt att jag stryper den.
what have I done?
allt silas genom mina fingrar och försvinner ut i stoft. borta. tider förändras men jag har ännu inte insett att även jag har gjort det. Jag kommer aldrig vara den samma som jag var igår. Glöm mig för jag vågar inte komma ihåg dig. ditt minne bränner mina drömmar, det sliter i mitt bröst och min själ vandrar ännu rotlös.
what have I done?
detta är inte om dig. det handlar inte om er. det är bara jag som är huvudpersonen i min egen pjäs. mitt eget hopplösa manus, jag skulle riva det i stycken om jag inte visste att ditt namn vilade mellan raderna. Jag önskar jag vågade flyga med dig igen. Att jag hade orken att låta dig vara fri och släppa efter. Jag älskar dig men du har gjort mig rädd. Din karaktär är så stark att jag är rädd för dig. jag har blundat för länge och jag kommer vända mig i sömnlöshet den dag du lämnar oss. men jag vågar inte.
call me back
/xo
ps.
till tonerna av Nick Cave & Warren Ellis flödar mitt minne fritt
Kommentarer
Trackback